Emma

England

Okej... Vet inte riktigt hur jag ska börja. Är så förvirrad just nu.

Varit i England på jobbintervju, på en liten gård som hette Brickhouse Farm ungefär en timme norr om centrala London.

För alla som undrar så fick jag jobbet. Vet dock inte riktigt vad det går ut på men får åka dit och jobba om jag vill. Alla har sina åsikter om hurvida jag borde åka och jag tackar för att ni försöker få mig att fatta rätt beslut men jag blir bara ännu mer förvirrad ju fler som lägger sig i. Är ganska övertygad om att jag inte kommer att fara men väntar på ett mail som ska svara på vilken lön jag skulle få och hur min dag skulle se ut. et är ju ganska avgörande.

Själva vistelsen var jättetrevlig! Självklart när Emma ska ut och resa så måste ju någonting gå fel. Kliver upp kl  5.30 på lördagmorgon, flygtaxin hämtade mig 6 så jag var på flygplatsen 6.15 för att hinna med mitt plan som gick 7. Eller snarare skulle gå kl 7, när jag kommer dit får jag reda på att det är försenat till kl 10. PANIK!! Mitt plan till London gick från Skavsta 12.05. Räknade ju snabbt ut att jag skulle missa det. Ringer till mamma som är i Lycksele och dömmer dressyrtävling, hon fixade nya biljetter till ett flyg 16.05. Tråkigt bara att de nya biljetterna kostade mer än de andra fyra tillsammans...

Resten av resan flöt på riktigt bra faktiskt. Blev hämtad på London Stansted av Michel, som hade gården tillsammans med sin fru Mette. På kvällen blev det pizza och jag lärde känna Sara och Heather som jobbade där. På söndagen sa de att jag skulle följa med och hjälpa till med jobbet så jag gjorde det. upp mellan 6.30-7 ut och fodra, sedan mocka. Och jag kan säga er att det var jobbigare att mocka fem hästar där än tjugofem hemma för de hade så osmidiga system. Senare på dagen fick jag rida en av deras hästar. Han hette Domingo, va en mörkbrun valack på 172 cm, utbildad st Georges. Han var också väldigt lat. Jag tyckte att det gick ganska skapligt men de tyckte inte jag fick fram honom ordentligt, och det kan jag förstå.


På måndagen hade de inte sagt till mig vad jag skulle göra så jag hjälpte till med jobbet på morgonen igen, tänkte att det är lika bra att riktigt känna på jobbet och få ut det mesta av min vistelse. Senare fick jag rida Domingo igen. Det va ökad galopp runt fyrkanten som gällde och han blev mycket bättre av det men jävlar vad jag fick jobba. Det såg inte så bra ut så jag var helt övertygad om att jag inte skulle få komma atillbaka om jag velat. Helt ärligt så önskade jag nästan att de skulle säga att jag inte fick det för att jag skulle slippa fatta beslutet själv. 

Även på tisdagen gick jag upp tidigt och jobbade, även om de sa att jag inte behövde. Domingos ägare (som hade tre hästar inhyrda på träning hos Mette och Michel, rik??) red honom på morgonen för Michel på kandar och jag kan säga att han såg inte så mycket bättre ut för henne. Hur som haver så undrade de när jag kunde komma tillbaka och jag sa att jag ville fundera. Har nog hur som haver bestämt mig för att inte åka, om det inte kändes så bra efter tre dagar så är det kanske ingen idé + att jag saknade Nalle så fruktansvärt. Åh han var helt underbar att rida när jag kom hem i jämförelse med Domingo.

Måste också notera att jag trodde att jag hade en välmusklad häst men så är inte fallet. Om man jämför Nalle med hästarna där nere så är han mager och väldigt omusklad. Jag överdriver inte äns! det är sjukt hur mycket muskler de har och på vilka konstiga ställen de sitter på sen. Oj oj oj!!