På juldagen förväntade jag mig inte så mycket att göra, men det fick jag! Inte var vi då många som jobbade heller men duktigt slet vi ändå och fixade det med bravur! Vem kunde ana att alla ville äta på Max dan efter julafton, borde man inte äta rester från julbordet då?
På annandagen förstod vi iom mellandagsreans start att det skulle bli full rulle, det blev det också! Men det gick bra... Men det tog aldrig slut... Bra kämpat alla inblandade!
Inte en superpigg och glad fröken Berg som började dagen idag med att trotsa sina chefer och gratisjobba en extra halvtimme eftersom att hon klokt nog visste att det skulle bli mycket att göra. Tur var nog det för när det saknas några personer ur bemanningen så är det bra om allt är ordentligt uppfyllt och portionerat så att man kan köra på i ett sträck sedan resten av dagen... Men fy så utmattande! Inte bara fysiskt utan också psykiskt. Vi var verkligen grymma och gjorde ett fantastiskt jobb men bara tanken på vad vi kunnat åstadkomma om vi varit en eller två till gjorde mig irriterad.
Allt jobb i vanliga fall borde heta "lätt" istället för det här var verkligen jobbigt! Men nu har jag överlevt utan större blessyrer, bara en mindre blödning (blåmärke) på smalbenet, ont i huvudet, spänningar i axlar och rygg (kan också ha med Lelles avkastning att göra) och påsar under ögonen.
Ikväll unnar jag mig ett glas vin under tiden som jag pluggar lite cellbiologi. Nu jobbar jag inte igen förens nästa år!
0 kommentar(er)
