Emma

Inte ett vanligt (positivt) inlägg...
Grinig och irriterad över allt möjligt. Småsaker. Sådant som inte rört mig ett dugg i vanliga fall. Sådant som jag inte ens märkt av i vanliga fall. Men nu är varje liten grej irriterande och jobbig. Igår tänkte jag att det kanske var vädret men nu är jag övertygad om att det är progesteronhalten i min kropp då vädret är bättre idag och eftersom det vore rimligt i tiden. Progesteron (kvinnligt könshormon) kanske ni undrar, men det är bara en fin formulering för PMS. Och ni killar där ute kan tror att vi tjejer bara kastar ur oss sådant som att vi har PMS men det är faktiskt riktiga symtom som påverkas av att halten progesteron ökar. Bl.a. irritation, ilska och ångest. Även fysiska saker händer som svullnad över buken (beror väl på att progesteron har en effekt på livmoderslemhinnan så den liksom blir större) som kan innebära obehag och smärta. Jag har läst på om detta och vet därför att jag faktiskt lever med PMS. Eftersom att jag fortfarande kan fungera som vanligt (jobba och plugga och inte kräver smärtstillande) så är inte mina symptom så allvarliga. En sak är iaf säker, mitt humör rubbas och förutom irritation (och i vissa fall ilska) utan anledning kan jag även börja gråta utan anledning. 

Igår red jag Uffe på lunchen. Han gick jättebra men vädret var fruktansvärt! Blåsigt, kallt och regnigt. Både jag och Uffe trodde nästan att vi skulle blåsa bort. När vi blivit lite varma så gjorde vi byten och det tyckte vi båda var kul. Tänk att trots tre tröjor, pannband och tjocka ridbyxor så höll jag nästan på att frysa ihjäl (överdrivet). 

Igårkväll hoppade jag Guling igen. Red inge bra till att börja med. Ingen känsla. Väldigt passivt. Vi jobbade först i trav med skolor och travbommar och det borde vara min starka sida men Guling tyckte inte att det var så kul... Fick till rätt bra tvärning på skolorna och bra flyt över bommarna om man ska se det positiva men jag fick inte fram honom till skänkeln så han var väldigt hög och öppen i formen. När vi sen började hoppa fram tog det några språng innan jag kom till ridning. Blir ju ingen katastrof ändå då jag sitter på en riktig pärla. Sen hoppade vi en studs med fem hinder. Där red jag fram till första, så vi kom in bra, och sen fick jag för mig att bara släppa all ridning och inte understödja alls. Stackars Guling fick långt och fick lov att trampa om i studsen. Efter det red jag lite bättre! Vi avslutade med en serie med kryss-fyra galoppsprång-oxer-fyra-galoppsprång-kryss. Det gick ganska bra och jag hittade känslan och ridningen och därmed avstånden. Man kan inte vara på topp jämt och huvudsaken är väl att man kommer igång bättre sent än aldrig. Ska ta med mig från mina misstag och bli bättre till nästa gång!
Sitsen har verkligen blivit bättre under de här fyra veckorna! 

Idag har jag typ haft världens segaste dag utan någonting inplanerat. Har pluggat en del men känner att jag har koll på läget och ligger före planen. Sett två filmer (just gått med i netflix): American Beauty - vriden film om miserabla människoöden, ganska mörk, och Du gör mig Galen - Inte som jag trodde men faktiskt ganska fin utan att bli "fjantig", gillar faktumet att ingen är perfekt. Ganska skönt när man är lite låg psykiskt att fly bort till en annan värld för ett tag. På tal om det, såg ju X-men: days of future past med syrran i förrgår. Har funderat lite över titeln men nu i efterhand så passar den bra. Finns många frågetecken efter att ha sett den och självklart alla andra X-men före. Men jag ska inte spoila för er som inte sett den ännu. Som actionfilm så var den riktigt bra med coola fightingscener, story som var lätt att hänga med i, humor på sin plats och Hugh Jackman naken (bara rumpan men ändå, det är en fin rumpa)! 

Åter till dagen. Inspirerad av alla som skulle springa blodomloppet idag så for jag ut och sprang före lunch. Orkade längre än jag brukar och höll ett högre tempo än vanligt. Progress! Kanske hade klarat att vara med ändå. Jag har aldrig vågat då jag varit rädd för att vara för dålig... Har även varit på stan och fixat nya "springbyxor/-tights" (vad man nu brukar kalla det, jag brukar ju annars mest idrotta i ridbyxor). Nu kommer det gå ännu bättre att springa tror jag. Hittade också en riktigt fin liten svart klänning. Unnade mig, jag tog ju trots allt hand om räkningarna i morse! Hann precis till i20 efter det för att träffa en utpumpad Markus som gått i mål med bra tid och en syster som också var nöjd (fast jag missade hennes målgång, var ju så mycket folk). 
Asspic på mina nya tights! 

Ja, nu återstår väl bara att åter fly bort antingen i toxikologins värld eller till en helt annan. Och sen ska man väl sova också?