Emma

Red först den lilla bruna, Metallica, ute i paddocken. Efter att hon varit så duktig igår då jag red program ville jag fokusera på de mindre bra delarna därifrån. I uppvärmningen la jag in två ryggningar, som hon först verkade tycka var svårt, men det förstod hon snabbt och gjorde snällt. Efter uppvärmningen och en skrittpaus så gjorde vi förvänd galopp. Gjorde så att jag vände en kost diagonal snett över ridbanan, kom ut i förvänd och red det längs halva långsidan och sen genom kortsidan. Gjorde om vägen i samma varv några gånger innan jag gjorde detsamma några gånger i andra varvet. Inte ett enda omslag!! Fick nått avbrott men då fattade hon snällt den galoppen jag bad henne fatta så det beror nog på att jag inte understödjer henne nog mycket. Sista gången åt vardera varv var klockrena! Avslutade med att stämma av med lite skänkelvikning på slutet och skrittade sedan av ute i skogen.

Sedan red jag den stora bruna, Mindy, på framridningsbanan. Hon kändes direkt bra i formen och lydig. Värmde upp med lite övergångar (min favorit) och sen red vi både byten och förvänd i galopp. Hon kändes väldigt framme för skänkeln och "med mig" så det var väldigt trevligt. Lydig och fin. Även med henne avslutade jag med några skänkelvikningar på slutet bara för att stämma av innan vi också tog en skrittur i skogen som avslutning. 

Hade fått för mig, eftersom att ändå solen sken för dagen, att jag skulle cykla till stallet. Det var ingen bra idé... Trots solen så var det även stark blåst som för mig på cykelsadeln liknade storm. Motvind rakt mot mig, kunde ju knappt ta mig framåt vissa delar. Halvvägs hoppade kedjan av (skulle verkligen behöva spännas och oljas), men såna har man väl "hängt" på förut så det var lätt fixat. Dock lite oroande. Väl där var jag väl nöjd med mig själv. Det är ändå inte så långt, ganska exakt 5 km, kan man ju gå om det krisar. När jag skulle hem så hade givetvis cykeln ramlat omkull i blåsten och landat på växellådan som flippat ur. Jag är en person som gärna konstant cykler på trögaste växeln så man kommer nån stans. Som tur var har jag vart med förr (har haft cykeln sedan högstadiet) och vet hur man fixar en växellåda (är ju också en "göra själv"-tjej). I samma veva som den funkade igen lyckades kedjan hoppa av men jag trodde det var växeln igen så jag pajade det jag lagat och insåg sedan att det var kedjan, fixade den och fick lov att laga om växeln... Tur man inte är rädd för skit under naglarna! Sen kunde jag glatt cykla i medvinden som halvvägs blev till motvind på den trögaste växeln. När jag kom hem somnade jag på soffan direkt efter middagen...