Emma

Måndagsångest
Som jag skrev i tidigare inlägg så var det en kul lördagskväll. Min kära vän EN var här för de stora tävlingarna och då passade vi på att festa med några andra trevliga människor (ingen nämnd ingen glömd). Det blev mycket snack om hästar och bilar under kvällen, hästkrafter helt enkelt. Jag var nykter och körde bil. Jag är alltid den där lite tråkigare känns det som, som inte vill vara onykter eller vara ute hela natten om jag ska göra något dagen efter. Vilket jag alltid ska. Det är inte många dagar på mitt år som inte har någonting bokat på sig. Å andra sidan är jag den enda som sjunger som en galning och ibland står och dansar helt nykter så det kanske jämnar ut sig, tror inte så många märker skillnad ändå. Jag har lika kul som de andra men slipper må dåligt och vara väldigt trött dagen efter.
 
Det stora tävlingarna i helgen var Volkswagen Grand Prix delfinalomgång på elit och nationell nivå och klasserna har varit 110cm-150cm. Jag har hjälpt till så mycket jag kunnat. Byggt fram och byggt bort och även varit funktionär. Helt ny erfarenhet med veterinärbesikting som jag fick äran att vara assistent på. Dock lite oerfaren assistent som själv inte kunde räkna ut vissa saker, men det löste sig fint. I 140cm på fredagen trodde jag att jag skulle vara på framhoppningen men då visade det sig att det fanns en till Emma B som också trodde att hon skulle vara. Vi löste det med att hon fick stå och jag fanns på strandby ifall det skulle behövas någonstans. Fick frågan under helgen "varför är du funktionär, du är ju dressyrryttare?" med det enkla svaret "för att de som tävlar ska behöva göra mindre och fokusera på starterna istället". Sen var det färdigpratat om det. Vid avslutningen och bortstädningen tror jag dock att det glömdes bort att det fanns fler medlemmar än de som varit med och tävlat och de har inte haft tillgång till ridhus eller ridbana i större utsträckning på 3-4 dagar och var därför kanske sugna på att få rida sina hästar. Istället för att göra klart allt skulle det hållas möte i ridhuset och en som var ivrig att hjälpa till med att få allt klart så hon sedan kunde rida fick vackert vänta och blev sedan lämnad med det som fanns kvar (harvningen och att stänga alla dörrar). Kanske göra klart allt och ha möte någon annanstans nästa år (om det blir ett nästa år) då ryttare igår istället valde att rida ute i regnet och mörkret?  Fantastiskt kul dock att tävlingen fått så mycket positiv feedback från alla gästande. Helt otroligt vad bra vår förening är på att anordna tävlingar!
 
Till slut fick jag i alla fall rida, som jag har längtat. Det har slumpat sig så att det fick bli en väldigt lugn helg. I torsdags hade jag sammanträde med tekniska nämnden och hade efter det egentligen tänkt rida i ridhuset. Dock var det många gästande tävlingsryttare som red då och av respekt för dem som laddar inför tävling så avstod vi att gå in och trängas så Guzzman fick istället vila. På fredagen hade vi tänkte rida efter tävlingens slut i lilla ridhuset men då var det underlagsarbete istället så då blev det till att vara i paddocken. Eftersom det var mörkt och Guzzman hade vilat dagen innan och paddocken dessutom är vår läskigaste baran fick det bli longeringen där. På lördagen hade vi tänkt rida ut i skogen men då kom jag ut lagomt till 150cm hoppningen och fick lov att se den först och sedan var det så mörkt att jag inte vågade mig ut utan det fick bli en promenad istället. Men på söndagen så fick jag äntligen sitta upp på min vackra springares rygg igen. Då red vi i stora ridhuset där tävlingarna hållits och där hände det kvar skyltar och stod ett podie i ena hörnet så det blev miljöträning på hög nivå. Det kändes verkligen i början att han var ogenomriden men när han mjuknade gick det riktigt bra trot allt spännande. Vi gjorde förvänd, enkla byten, byten, övergångar, tempoväxlingar och skolor. Han är så otroligt fin att rida!
 
I helgen har jag inte bara varit i stallet. Både i lördags och i söndags jobbade jag på bokhandeln. Vi brukar egentligen inte ha öppet på söndagar men igår var det någon specialhelg på stan och då ville vi vara med. Det gick bra att jobba. Allt flöt på. Två händelser var extra trevliga. Den första var då det var två flickor som fick var sin bok av deras mamma som även hade barnvagn med sig. Jag frågade om det gick bra att bära båda böckerna i samma påse och flickorna nickade. Då sa mamman att de skulle skynda sig så att inte lillebror skulle vanka varpå den äldsta flickan vände sig till mig och sa "det är så att vi har fått en lillebror" med ett leende. När jag sedan tittade ut efter dem genom skyltfönstret så jag att de två flickorna bar påsen tillsammans genom att gälla i ett handtag var. Den andra var då det kom en mor och en sån som satt i sittvagn. Han frågade vad jag hette och jag svarade "Emma". Då sa han "vilket fint namn du har" och jag tänkte att det är ju inte varje dag man får höra det! 
 
I helgen som kommer ska jag ch Guzzman på lördagen rida igenom MsvB:4 på banträningen inför vår debut i mitten av oktober och jag och Guling på söndagen hopptävla 90cm. Blir med andra ord en spännande och förhoppningsvis (troligast) rolig helg! Det har inte blivit mycket plugg uträttat nu i helgen och det stressar mig nu då jag snart har tenta igen. Nu är det bara att köra på som tusan den vecka så att jag kommer i fas igen. 
En tävlingsbana blir till 
Vinnaren i delfinalen av Volkswagen Grand Prix EM-ekipaget Helena Persson och hennes Bonzai H 
 Guzzman spanar in banan