Emma

Ibland blir det fel...
Jag brukar vara en person som har koll på datum och sådant. Jag har ett enormt kontrollbehov och kan ha i huvudet långt mycket mer ön nödvändigt. Men ibland blir det fel, även solen har sina fläckar. Jag trodde att jag skulle hopptävla på lördag (vart jag nu fick det ifrån), men det är på söndag det är hopptävling. Tyvärr, för hopptävlingen, så har jag redan bokat resa till Stockholm på söndag och jag hinner inte köra iväg på tävling innan. Surt sa räven men det kommer fler hopptävlingar. En tröst i detta fall är att det troligast ska regna på söndag. Hade jag bara haft koll på datum så hade jag bokat en lite senare resa men nu är det som det är. Dessutom ser jag väldigt mycket fram emot att åka ner till Stockholm och träffa kusinen igen. Så det gör inte jättemycket att det blev såhär. Jag känner mest att det var klantigt och inte likt mig men det kan hända den bästa
 
Förra veckan skickade jag iväg kan dressyrsadel för att värmas om i bommen. Jag har upplevt sadeln lite för trång på sista tiden, dels har Guzzman "biffat" på sig (fast mamma tycker att han är tjock) och det har märkts i små volter och travökningar. Även i skritten i början av passen. Nu har jag ju alltid renskinn under sadlarna när jag rider så det blir aldrig helt galet då det tryckutjämnar men jag har upplevt stor skillnad mellan hopp- och dressyrsadeln i bogfriheten. Eftersom att det är ett tag till nästa dressyrtävling så passade jag på. Detta innebar en vecka i hoppsadeln. Som tur var har jag en väldigt skön hoppsadel så det var ingen större uppoffring. Men jag sitter mycket bättre i dressyrsadeln och kommer åt hästen bättre så det blev en utmaning att jobba med piruetterna och serierna i den. Som tur var så har jag tränat hästen väl så han ändå förstod vad han skulle göra. I torsdags hämtade jag dressyrsadeln och red i den. Den känns superbra! Breddad två vidder och ligger super. Helt plötsligt så mycket mer bog i rörelserna och vilka travökningar det blev då... Väl investerade pengar. Vi gjorde helpiruetter, serier i vart tredje och vartannat (klockrent), saxen i galopp och travskolorna som de ligger i Intermediaire 1. Han kändes super, fast lite ogenomriden i början då jag plötsligt kom åt honom sådär bra igen. Han hade nog fått gått och lattjat lite med hoppsadeln. Väldigt nöjda båda två. 
Nöjd Guzzman 
 
Eftersom att det inte blev någon hopptävling i helgen så passade jag på att hoppa igår. Då det regnade så höll vi oss inomhus (väldigt trevligt med ridhus). Vi hade vår favoritövning: litet hinder (kryss) - ett galoppsprång (6,5m) - oxer (som blir högre och högre). Guzzman var laddad och glad och hoppade fina språng. Vi började med att värma upp över tre galoppbommar med två galoppsprång mellan. Fokus på takten och rytmen i galoppen och att hålla samma tempo genom hela bomserien. Det gick, inte helt förvånande, jättebra! Han är ju en pärla. Sedan började vi hoppa på oxern med krysset framför. Det är så bra med den övningen för jag behöver bara rida in på krysset, sedan kommer vi automatiskt bra på oxern. Lite stöd med skänkeln beroende på hur vi kommer på krysset är allt som behövs och Guzzman är så pass klok att han fixar det till det bästa. Han älskar verkligen att hoppa. När oxern blivit runt 90cm så kunde han inte längre skritta emellan gångerna utan taktade, frustade och kastade med huvudet. Men i anridningen var han fokuserad. Oxern slutade på runt 1m med väldigt fina språng. Min följsamhet var bra, trots att det var ett tag sedan vi hoppade lite "högre" (för mig). Jag kunde hänga med i varje språng utan större problem vilket kändes trevligt. Har verkligen fått träna upp balansen i sprången på denna häst då han har sånt tryck i avsprången och skjuter upp ryggen. Men när jag väl har hittat tekniken så känner jag mig ganska trygg och jag vet att han alltid hoppar så länge jag rider mot ett hinder. Han är en fantastisk läromästare i hoppning! Och en fantastisk utvecklingspartner i dressyr. Han är helt enkelt fantastisk
Vårt "höga" hinder 
Finaste Guzzman med en för stor öronhuva för småöronen