Emma

Dunder
Imorgon lämnar världens finaste, snällaste, underbaraste, bästa ponny oss för att beta på de evigt gröna ängarna i Trapalanda...

Men han kommer lämna ett stort tomrum efter sig som ingen kommer att kunna fylla...

Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart
och när jag känner så då tänker jag på dig
allt är så förgängligt allting kan briserna snart
men du är oförstörd för mig... du är oförstörd för mig. 

Men tiden har sin rätt att förändras där den går
och den är hos dig nu, hos dig min vän
jag ska aldrig mera lägga mig med huvudet mot ditt hår
och aldrig älska dig igen... aldrig älska dig igen. 

Men han kommer få det bra och det kommer aldrig göra ont mer...

Farväl finaste Dunder!