Emma

Flying over the fences
Igår var det äntligen måndagshoppning igen, blev ju ingen förra veckan då det var teorivecka då. Jag fick Chelsea som vanligt och det gick faktiskt riktigt bra. Vi hade en rolig övning som krävde planering och noggrann ridning men som även tillät oss att hoppa lite högre. Chelsea gjorde som vanligt sitt bästa och det kändes jättebra. Mitt i lektionen gjorde jag dock något dumt, jag försökte fläka av henne (trycka av långt ifrån) på en oxer och Chelsea blev förvirrad. Det fanns nästan ingen annan utväg för henne än att stanna och vika undan. Det oturliga var att jag åkte av när hon gjorde det, dels för att jag lätt åker av och dels för att jag redan var framåtlutad då jag försökte trycka av henne. Dumt gjort! Hade jag bara hållit kvar så hade vi kunna få mindre galoppsprång och kommit nära och då hade hon nog med säkerhet hoppat. Upp igen, gör om, gör rätt! Och det gjorde vi, resten av lektionen gick jättebra. Egentligen var alla anridningar och språng jättebra förutom den grova missen då jag för ett ögonblick miste förståndet. Hindrena höjdes så ena hindret var 1m. Jag vet att det är lågt för andra men för mig var det högt, speciellt då jag inte riktigt litar på hästen och då jag just fått markkontakt så tyckte jag det var extra duktigt att inte backa ur. De flesta andra i gruppen fick sedan hoppa lite högre men jag nöjde mig med min fina runda. Chelsea är väldigt rolig när det blir rätt, då känns sprången så lätta. Men hon är lite klurig också för hon kräver ridning. Hon vill ha jämt stöd - inte för mycket, inte för litet - av både skänkel och hand och ett jämt tempo med lite fart i. Men som sagt gick det superbra igår och för er som vill spana in hoppningen på film så finns den här: http://youtu.be/W8MIpiBfsPo 
 
Här åker jag, väldigt oelegant, i backen
 
 
 
Sen gick det jättebra med fina Chelsea
 
Före hoppningen igår red jag Uffe. Hade även turen att få rida honom i söndags och då red vi ut till åkern och tog några varv där i trav och galopp. Det var mysigt men blåste ganska mycket. Åkern kändes fin och var nyklippt. Ett lagomt lugnt och mjukt pass. Idag åkte kandaret på och så trimmade vi på banan. Började lösgörande med övergångar och mycke böjt spår. Sedan tog vi en skrittpaus för att sedan göra lite byten och skolor. Uffe kändes riktigt fin och kom upp bra i formen på kandaret. Han är så lydig också, en riktig fröjd att rida! Vi avslutade med en skrittur i skogen där Våfflan fick följa med. Hon älskar verkligen Håkmark! 
Selfie med en duktig Uffe
 
Igår åkte jag och Våfflan förbi på Hööks för att köpa ett snyggt rosa halsband till henne och ett snyggt rosa pannband till mig. Båda produkterna stöttar rosa bandet vilket innebär att en del av intäkterna går dit. Klart man vill stötta! När vi var där så hade de 15% rabatt på hela hundsortimentet så jag passade på att köpa ett lite tunnare täcke till Våfflan eftersom att hon bara har två väldigt tjocka för de kallaste vinterdagarna. Hittade ett snyggt brunrutigt som dock blev lite stort men jag tycker det funkar ändå. Är ganska övertygad om att ett mindre hade blivit för trångt. 
Matchar superfint i våra rosa produkter
 
Våfflans fina nya täcke 
 
Efter avramlingen igår har jag jätteont i mitt finger! Långfingret på höger hand. Jag kanske landade på det? Det gör jätteont, är blått och svullet och vill liksom inte riktigt vara med... Men det går att röra så det kan inte vara brutet. Det får väl vila ett tag antar jag. Tur det inte var pekfingret för då hade det blivit svårt att skriva det här inlägget! 
Lets take a selfie!
Sjukt rolig kväll igår tillsammans med Hippo-brudarna. Var ju en speciell brud på besök från Piteå och med henne kan ju kvällen inte bli annat än bra! Dessutom en nybliven 23-åring som behövde firas! Mysig förfest, bara tjejer, bara häst-tjejer - whats not to like? 
 
Mycket skratt
Mycket snack
Sång och dans
Ger ingen chans
Det är riktiga grejer
Vi häst-tjejer!
 
 
 
 
Jag erkänner att det blev några selfies igår... 
 
How can we grow old when the soundtrack of our lives is rock and roll
 
Kvällen fortsatte på Rex där det trots löning, pride och VW Grand Prix inte var så mycket folk. Perfekt tycker jag, då ryms man ju på dansgolvet utan att bli knuffad, klämd eller trampad på fötterna. Min kropp behövde ut och dansa tror jag, kände mig riktigt taggad! Känner mig riktigt fräsch idag till och med (trots att det blev en något tidigare morgon än planerat) och tänkte börja med att städa och diska innan jag ska jobba 12-16. Its gonna be a good day! 
Jag är räddad!!
Jag blir väldigt lätt kall och fryser ofta. Men i förrgår så rotade jag bland sockarna och hittade ett par rediga tjocksockar! Min sömn är räddad! Jag är räddad! Finns inget bättre än att sova med tjocksockar när det är kallt. Nu kan jag sova utan att frysa.
Räddad! 
 
Annars går det åt väldigt mycket varmvatten i mitt hushåll just nu för att hålla mig varm... Behövs en varm (läs het) dusch för att värma upp en litet isbit som jag, det är det enda som funkar! I detta tråkiga ruskiga väder vi fått så kan väl ingen klandra mig. I förrgår var det frost och igår var det storm och spöregn, pest eller kolera
Frostigt tak på bilen i torsdagskväll
 
Har jobbat mycket denna vecka på Åkerbloms. I torsdags hade vi kvällsöppet och det var ganska mysigt. Lite speciellt på något vis. Igår (egentligen på torsdagskvällen) började helgkampanjen 20% rabatt på alla böcker och det gäller hela helgen. Imorgon har vi extra söndagsöppet också. Blir spännande! Idag tänkte jag hinna en sväng på stan innan jobbet och fixa lite grejer inför ikväll då det blir fest med bästaste Emelie som är på besök. Ska bli så roligt! Hoppas bara att vädret är någorlunda drägligt, verkar i alla fall hålla sig till plusgrader och så länge vi slipper regn så lovar jag att inte klaga. 
 
I morse vaknade jag och mina tjocksockar (som jag brukar kalla "tjockisar" eller "sockisar") alldeles för tidigt men till en känsla av att det skulle ligga snö på marken utanför fönstret och att ett lätt snöfall i mild temperatur skulle pågå. Ni vet, som på julaftonsmorgon eller en ledig helgdag då man kunde bygga snögubbar i nysnön. Det låg som en förväntan i luften Och det var helt omöjligt att somna om. Fick en plötslig impuls att börja julpyssla och pynta. Det var dock bara samma trista höstrusk som igår utanför fönstret...
 
Jag har funderat lite över förväntan. Varför skapar vi förväntan? Blir vi inte alltid besvikna? Eller är det så att när det vi förväntar oss faktiskt händer så blir vi ännu lyckligare än om vi varit ovetande? Jag tror inte det, det är roligare att bli positivt överraskad. Kanske är det som menas med "över förväntan". Om man alltid förväntar sig det värsta så blir man aldrig besviken? Kanske är känslan jag egentligen tänker på förhoppning? Men är förhoppning en så pass underbar känsla att det är värt att bli besviken för att få känna den? Hur som helst så är man ju inte mer än människa och det är väldigt svårt att styra över känslor. Det sista som överger människan är hoppet!