Emma

Och så var de bara en...
Nu har några veckor gått och igår fick NV åka hem till mamma igen. Det är blandade känslor. Han har verkligen varit en fröjd att ta hand om och rida men det är lite tufft att ha två hästar. Nu blir det fullt fokus på Guzzman igen. 
 
Killarna imponerade verkligen på mig förra veckan då vi hade besök av veterinären. Båda kunde få tänderna kollade och raspade utan sedering. NV tog allt med ro medan Guzzman gav en högst skeptisk blick som om han undrade om han verkligen skulle klara av detta. Men han skötte sig. Båda fick även vaccinationen så det är gjort för i år. I fredags fick Guzzman nya skor och broddar så nu är vi redo för vintern känns det som. 
 
Mamma kom ner redan i fredagskväll och då passade vi på att gå ut och äta middag. Det blev fantastiska rätter på RÅ (kan verkligen rekommenderas). Igår red vi tillsammans i ridhuset innan mamma och NV åkte och hon red till och med på Guzzman några varv. Nu kommer det kännas tomt och lugnt med bara en häst. Men det är kanske det som kallas lagom? Förhoppningsvis så kommer NV tillbaka någon gång, och det är han varmt välkommen att göra. 
 
Fina Night-Vision
Guzzman får nya skor och vill hjälpa till
Mamma och Guzzman 
Årets sista dressyrtävling
Idag har jag och Guzzman gjort vår sista dressyrstart för året. Vi startade Prix st Georges på Sundsvalls Fältrittklubb. För exakt ett år sedan red vi vår andra MsvA:1 på samma tävling, då blev han rädd för ett bord och vi hade stora missar. Idag kunde det gå hur som helst (som alltid med Guzzman). Målet för dagens ritt var att klara 60% vilket vi ännu inte gjort i st Georges. I fredags tränade vi för bästa Åsa som hjälpte oss att finslipa skolorna, piruetterna och serierna. Guzzman kändes bra, han känns väldigt ridbar och koncentrerad just nu. Man vet ändå inte hur det ska gå på tävling, ibland blir han spänd och då är det svårt. Igår så tog vi ett väldigt lugnt dressyrpass i rund låg form med övergångar och enstaka byten. Det verkar ha varit en bra uppladdning. På dagens framridning var han koncentrerad även om han var lite tittig och spänd i början, dock mycket lite för att vara Guzzman. Väl inne på banan var han också koncentrerad men aningen matt. Jag är så van att han blir laddad på banan att när han inte blir det har jag oftast engagerat honom för lite på framridningen. Vi genomförde programmet väldigt jämt och mjukt men vi kunde gjort några moment med bättre kvalitet. Framför allt skolorna som brukar vara bra kunde vi gjort bättre. Piruetterna kändes helt okej och belönades dessutom med 5,5 och 6 vilket är en klar utveckling mot de 4:or vi fick förra året. Serierna gick superbra, jämna och fina. Bytena i vart 4:e fick 6,5 och i vart 3:e fick 7. Många fina moment och mycket utvecklingspotential. Jag var väldigt nöjd med ritten när jag kom ut från banan, helt klart min bästa någonsin i st Georges. Ritten belönades med 62,5% vilket var högt över vårt mål och vi var dessutom första utanför placering. Vilken fantastisk avslutning på säsongen!
 
På tal om säsongen så är väl detta ett utmärkt tillfälle att se över hur vi klarat våra mål i år. I början av året sattes tre kortsiktiga och två långsiktiga mål upp. De kortsiktiga var att under 2017 debutera Prix st Georges, klara 60% helst 62% i MsvA och debutera hopptävling med Guzzman. De långsiktiga målen var att debutera Intermediaire 1 och rida lag-SM 2018. Man kan väl inte säga annat än att vi har klarat våra mål. Vi har startat fyra Prix st Georges, varav en nationell. Vi har ridit två MsvA:1 och klarat 62% i båda som dessutom varit för tre domare. Vi har startat två hopptävlingar en 80cm och en 90cm och överlevt båda (vilket varit målet för starterna) och fått rosetter för felfria ritter. Vi har dessutom klarat det långsiktiga målet att debutera Intermediaire 1 och hunnit rida det två gånger till och med. En helt fantastiskt säsong även om vi bara tagit en placering i dressyr (2:a placering i FEI lag. täv. prog. J MsvB). Trots allt har vi tagit fler (två) placeringar i hoppning. Men nästa år är vi starkare och mer befästa så då kanske vi får vara med och slåss om placeringarna. Planeringen för nästa säsong är lagd (första utkastet) och det verkar bli mest Prix st Georges och Intermediaire 1. Måste nog sätta några nya mål nu också. Nu återstår endast en eventuell hopptävling i Timrå där vi startar 90cm sedan blir det tävlingsuppehåll några månader. Men vi har mycket att se fram emot nästa år! 
 
Världens bästa Guzzman 
Så mycket kärlek
Jag är så överväldigad av kärlek att jag nästan börjar gråta när jag tänker på det. Min fantastiska häst! Jag börjar känna att jag inte förtjänar honom längre, han är för bra för mig och jag ger honom igen rättvisa på tävling. Men jag gör det bästa jag kan och utan mig finns det inga garantier för att han hade nått den nivån som han nu är på. Dessutom vet jag att han älskar mig, nästan lika mycket som jag älskar honom. Jag blir på riktigt alldeles varm inombords när jag ser honom. Jag tror det kallas kärlek. Han är verkligen helt underbar! 
 
Idag har vi startat vår andra Intermediaire 1. Målet var att få högre procent än förra gången. Jag visste att det kunde bli tufft då tävlingen var inomhus och han brukar kunna bli mer tittig inomhus. Egentligen inte mer tittig, snarare att det brukar finnas mer att titta på inomhus. Framridningen blev lite stökig då de harvade med traktor i ridhuset där jag hade tänkt rida fram så jag fick börja ute. Han var busig och slängde med huvudet och skuttade runt så fort som jag satt mig i sadeln. När vi väl fick komma in i ridhuset fick vi först sällskap av fyrhjulingen så det blev lite miljöträning. Vi jobbade övergångar och samling på framridningen så att han skulle komma mellan hand och skänkel. Han började frusta efter en stund vilket brukar innebära att han slappnar av. När vi kom in på tävlingsbanan var han ganska fokuserad, mer fokuserad än väntat faktiskt. Dock lite tittig också i vanlig ordning. Travprogrammet flöt på riktigt fint. Skritten gick okej. Galoppen däremot blev inte så bra. Serierna som brukar funka så fint funkade inte alls, jag fick inte till det och piruetterna blev inte så centrerade som på träning. Bytena (de ensamma) blev fina dock och den svåra saxen var helt okej. Med så stora missar ansåg jag att jag måste vara nöjd om jag fick över 55%. Vi fick 57,37% vilket dessutom är mer än förra starten då vi fick 57,06%. Ena domaren hade oss på 59%. I svår dressyr! Med de missarna, vem hade anat det för ett år sedan? Det finns stor utvecklingspotential och nu har vi hela vintern på oss att träna. Mer styrka och befästning av rörelserna så kommer vi med nya tag nästa år. Jag är nöjd med känslan idag och att han var så lydig i jämförelse med vad jag hade förväntat mig. Missarna får jag ta på mig. 
 
Denna fantastiska häst. Han har presterat så mycket bättre än vad jag hade kunnat önska mig i början av året. Så mycket bättre än vad jag någonsin anat. Jag är så nöjd med honom. Jag känner så mycket kärlek! Nu blir det träning för Åsa nästa helg och sedan en st Georges på färsta om två helger. Sedan blir det välförtjänt vintervila innan vi drar igång vinterträningar.