Emma

Min vackra bruna
Jag har världens bästa häst! Finaste Guzzman! Han gör det så lätt för mig samtidigt som det är svårt och utmanande. Jag älskar honom över allt annat och hade inte kunnat hitta en häst som passar mig bättre. Guzzman är inte lätt att rida. För det första så är han väldigt skumpig, framförallt i trav. För det andra så är han väldigt känslig för hjälper och sits. För det tredje så är han lättskrämd, ängslig och tittig. Men jag älskar honom och allt med honom. Jag vet att han alltid gör sitt bästa och att han är förbered för de uppgifter jag ber av honom. Jag är helt trygg med att det inte blir galoppinslag eller taktmissar i travökningarna eller orena byten för honom. Såvida inte jag gör något fel. För det hänger faktiskt på mig. Om jag gör något som stör honom i hans inövade rörelser så kan det absolut bli missar. Men det hänger inte på Guzzman, jag vet att han kan. 
 
Vi är ett team jag och Guzzman. Vi kommunicerar genom små rörelser i våra kroppar. Jag vet att han känner sig trygg med mig och att han kan mina signaler. Ibland dyker det dock upp saker som gör att han inte är mottaglig för mina signaler, det är sådan han är. Ibland är inte mina signaler nog tydliga heller. Men utifrån sina förutsättningar, med miljö och mig, så gör Guzzman alltid sitt bästa. Han är helt fantastisk och jag är så otroligt lycklig att jag får ha honom som en del av mitt liv. Vi är egentligen ganska lika, jag och Guzzman. Båda blir lätt stressade men kan plötsligt bli coola och styra upp de mest stressade situationer. Vi båda har svårt att lite på någon men när vi gör det så är vi trogna. Vi båda tänker och ser för mycket. Vi båda älskar att visa upp oss och känna oss duktiga. 
 
Det har varit en intensiv vecka för mig och vissa faktorer har tagit mycket energi av mig (stulna byxor i tvättstugan och budgivning på lägenheten i Umeå). I fredags kände jag att jag inte riktigt hade koll på läget inför helgens tävling och att jag inte var helt avslappnad när jag red. Som tur var är Guzzman tränad och väl förberedd så han gjorde det bra ändå. Ibland är man verkligen ett med hästen, men det kräver fokus, koncentration och känsla. Jag var lite utan det fast det betyder inte att det gick dåligt utan bara att det saknades det där sista, det lilla extra. Jag lyckades få ordning på utrustning och foder så vi var redo för resa dagen efter. 
 
På lördagen blåste det storm. Verkligen storm! På Högakustenbron mätte de 18 m/s när jag passerade på väg upp till Umeå där helgens tävlingar var. Det blev en ryckig resa men jag körde försiktigt och Guzzman stod snällt. Väl framme var det inte mindre storm och många hästar var på tårna på den stormiga tävlingsplatsen. Vi startade FEI inl prog för juniorer (MsvB) och redan på framridningen kändes Guzzman spänd. Han släppte inte riktigt ner mig på ryggen och tittade på saker runt om. Jag fick kämpa på banan för att komma in i hand bubbla och han skötte sig riktigt bra. Han skyggade in i galopp i en travvolt men annars var det inga större missar. Känslan var inte den bästa när han var så spänd men procenten var fina: 65,15%. Vi slutade just utanför placering. Utifrån förhållandena var jag förvånad att han inte skyggade mer. Han gjorde verkligen sitt bästa för att inte bli skrämd. 
 
På söndagen var det stökigt på Hippologum där vi sov över. Det skulle vara utställning eller premiering så det kom föl och hingstar till tävlingsstallet. Guzzman tog det med ro men jag blev stressad. Fullt med transporter ute på parkeringen och stökigt men Guzzman gick bara rakt in i transporten och brydde sig inte så mycket om det runt omkring. På tävlingsplatsen var det lugnare och blåste inte. Guzzman kändes riktigt fin på framridningen. Mjuk och lösgjord. Vi blev ett igen. Vi red MsvB:4 och började bra med fint travprogram. Sedan blev nog Guzzman trött och tappade lite koncentration för han blev väldigt tittig till galoppdelen. Jag borde då ha suttit kvar stadigt och lugnt men jag var inte mer människa än att jag drabbades av panik och tappade sitsen. Kanske var även jag lite trött. Vi lyckades iaf ta oss igenom men jag kostade på oss två byte i sämre kvalitet på grund av min ridning. Vi slutade på 65,54%. 
 
Sammanfattningsvis blev det inga placeringar och lite blandad känsla i helgen. Dock så tog jag faktiskt personbästa i båda klasserna och jag tycker att vi håller en fin nivå om vi har dryga 65% med missar. Formen och samlingen blir bättre och vi utvecklas tillsammans hela tiden. Distriktsmästerskapet reds i de två klasserna och helgens mål var att få medalj. Det fick vi, vi tog bronset och fick trots hårt motstånd med en gul rosett hem. Hela den långa resan hem stod sedan Guzzman som ett ljus. Han gör det så lätt för mig. Jag älskar honom, min vackra bruna häst! 
Semesterdag 7, 8 & 9
Fredagen i min lilla semester blev fullspäckad. Men tack och loch klaffade allt ganska bra. Började morgonen lugnt med att packa lite inför helgens tävlingar. Åkte sedan till Guzzman vid 11-tiden. Det blev ett mjukt, kravlöst pass på sjöbanan och gräsängen i hoppsadel. Tror Guzzman tyckte att det var mysigt. Jag också. När allt var klart hos Guzzman åkte jag ut och hämtade hyrsläpet i Njurunda. Därifrån svängde jag förbi hemma för att äta innan jag åkte ut till Hayco. Han fick sig en ordentlig dusch så att han blev ren och fin och sedan torkade han då jag putsade och packade allt. Jag lastade och körde iväg och tanken var att hunna rida på banan i Ö-vik på kvällen. Dock så blev vi lite sena så då tyckte jag att det var bättre att inte stressa och gick därför bara med honom på banorna. Efter det körde jag upp till mamma där jag sov. 
Hayco spanar in banorna
 
Lördagen började ganska tidigt med flätning och fixning. Starten blev vid 12. På framridning var han först rätt laddad men efter lite övergångar och galopp så blev han lydig och fin. Programmet gick superbra! Vi red LB:3 och hade inga missar. När vi hade gjort serpentinen tänkte jag "så ska en serpentin ridas", i ena galoppvolten log jag bara för han var så bärig och fin. Fick 8,5 på den. Vi slutade på fantastiska 73,03% och det gav en vinst i klassen. Nytt personbästa för oss båda dessutom. Blommor, rosett och segertäcke. Väldigt stolt och nöjd!
 
Fina Hayco 
 
På kvällen blev det middag på allstars tillsammans med syrran och några andra tävlande innan vi åkte upp till mamma igen och sov. På söndagen red syrran och hennes unghäst LB:2 och fick en fin tredjeplacering på dryga 67%. Jag och Hayco startade LA:3. Han var lite spänd på morgonen och jag undrade vad som var med honom men sen fick jag veta att det hade varit ett löst sto på natten (Hayco är hingst) så det förklarade en del. Han var ändå fin och arbetsvillig väl uppsutten. Vi fick ett fint program med bra skänkelvikningar och stadig förvänd. Vi hade två missar, ryggningen som blev väldigt tveksam och inridningen där vi fick några travsteg in i halten. Vi fick ändå ihop 70,86% och slutade på andra plats. Väldigt nöjd med det också! 
 
Duktig Hayco 
 
När prisutdelningen var klar så packade jag ihop allt, lastade hästen och åkte ner till Sundsvall igen. Från morgonen på söndagen hade jag huvudvärk men på vägen hem bröt migränen ut ordentligt... Fick hem Hayco, lämnade transporten i Njurunda och tog mig till Näset innan jag däckade i baksätet av bilen. Efter en timmes sömn tog jag mig upp och lyckades mocka och fixa maten. Sedan körde jag hem, svimfärdig och illamående. Men jag tog mig hem och somnade direkt. Tråkigt avslut på en bra helg! 
Semesterdag 6
I torsdags började jag dagen med att rida Hayco i ridhuset. Vi kollade av att momenten i LA fungerade. Han kändes riktigt fin. Stadig i förvänd och bra flyt i skänkelvikningarna. Sedan åkte jag och red Guzzman på sjöbanan. Han tycker den är lite läskig och vi hade problem med en hög bommar som låg utanför. Alltså hopphästen... Det blev svårt att rida för vi som brukar vara väldigt samspelta var frustrerade på varandra. Men vi kommer igen. Vem vet, kanske fanns en Pokémon i bomhögen. 
 
På kvällen unnade jag mig ett biobesök. Det blev Suicide squad. Den var på många sätt riktigt bra! Jag gillar mest Harley Quinn, Jokers flickvän. Hon var grym. Sen var den väl lite väl overklig, men de kanske är det. Gillar mer de äldre Ironman där det är nästan vräkigt i alla fall, inga demoner och aliens. Sen var det vissa sega bitar också men annars gillade jag den. Många bra delar också, helt klart sevärd! 
Fina Hayco
 Fina Guzzman