Emma

En bra dag för ridsporten
Haters gonna hate - sekten slog till igen 
 
Idag är det en bra dag för ridsporten. För det första så har Högsta förvaltningsdomstolen idag beslutat att ridning får omfattas av friskvårdsbidraget. Ja, vad säger man? Bättre sent än aldrig. Helt fantastiskt att det äntligen kom ett beslut om detta så att fler som kanske vill men inte har möjlighet kan få chansen att utöva denna fantastiska sport. För det andra så vann vår fantastiska hoppryttare Peder Fredricson Jerringpriset för andra året i rad. Stort grattis! Förra året gick det inte mer än en kvart efter att priset delats ut innan hatet sköljde över hela ridsporten och hästsvergie. Men vi kan säga er detta: Ni kan hata så mycket ni vill, vi lägger oss aldrig. Detta är vad vi älskar och brinner för. Ert hat kan aldrig förstöra det eller ta det ifrån oss. Glöm inte vad ridsporten innebär. Ridsporten är en sport som kan uppskattas av ALLA! Båda kön, alla åldrar - alla. Män och kvinnor tävlar på lika villkor och det finns utövare på hög nivå som är runt 80 år gamla. Det är en av de största (näst största om jag inte minns fel) rehab och handikapp-sporterna vi har i Sverige. Det är en av de största ungdoms-sporterna och det är framförallt en sport som många tjejer utövar. Ridsporten förtjänar att hyllas. Den ger så mycket. Ridsporten lär oss att ta ansvar, att leda, att följa, att lyssna, att älska, att vinna, att förlora. Så hylla oss, för så här stora är vi! 
 
Vi är ingen sekt, vi är en gemenskap, vi är ridsporten! 
 
Nytt år Nya mål
Nu var det länge sedan jag uppdaterade och skrev här, ber om ursäkt för det. December har skenat förbi i ett rasande tempo och jag har väl inte riktigt känt ro att hinna med. Men idag är jag ledig, känner ro och har all tid i världen (nästan). 
 
Om 2016 var ”förändringarnas år” för mig så har 2017 varit ”möjligheternas år”. Jag har lyckats uppfylla vissa drömmar som jag bara önskat att klara av i livet. Dels att komma tillbaka upp till st George-nivå på tävling var fantastiskt roligt men att sedan få debutera Intermediaire 1 (svår dressyr) var helt otroligt. Har ju dessutom lyckats samla mod till mig och starta hopptävling i både 80cm och 90cm. När drömmar blir till uppfyllelse får man börja drömma nya. Det är härligt att förverkliga något som man vill så gärna men det slutar aldrig där -mycket vill ha mer- utan i år har nya fanstaiska mål sats upp. Det är dock en härlig känsla att känna att vi har klarat mycket mer än jag visste skulle gå, vilket också gör att hur det än går i framtiden så är jag redan nöjd. Nu är det bara att se hur mycket längre vi klarar. Helt otroligt! 
 
Jag och Guzzman avslutade 2017 med att på nyårsafton höjdhoppa och klarade upp till 120cm. Guzzman hade självklart klarat mer men jag kände att jag nog skulle falla av om vi höjde ytterligare då jag inte riktigt får till sitsen på de höjderna. Vi var iaf båda lika lyckliga. Så fort snön behagade komma i vinter så har vi ridit mycket ute och plumsat. Det tycker vi båda är kul. Han blir alltid lite knepig i dressyren då han blir pigg och spänd mot hösten och vintern därför har vi inte tränat så mycket dressyr men nu efter nyår så känns han riktigt bra. Piruetterna är bättre än någonsin och kontrollen i serierna är på väg tillbaka. Han är starkare och bärigare så detta kan bli ett jätteroligt år. Vi har planerat att fortsätta tävla st George och Intermediaire 1 i år och två roliga saker är att jag tänkte starta min kür och att vi är med i ett SM-lag. Det med lag-SM gör att vi har bytt klubb att tävla för (endast i år) vilket är synd då jag är så otroligt stolt att få representera Näset RS men också är kul då lag-SM länge varit en dröm för mig. Det kommer nog bli ett väldigt roligt år och mina kompisar i stallet vet ju vart mitt hjärta hör. Den nya klubben jag ska rida för är Hudiksvalls Rid- och Ponnyklubb och jag är tacksam att de tog emot mig med öppna armar, jag känner mig väldigt välkommen. 
Höjdhoppning 120cm 
 
Fanstaiskt fina Guzzman 
 
Utöver ridningen händer en del andra grejer också. Jag ska starta Tjej-Vasan då jag tänker fullfölja min klassiker även om jag missade lidigöloppet. Det blir ett äventyr och jag har faktiskt investerat i ett par längdskidor och försöker åka en gång i veckan. Ett bra kompliment till ridningen. Jag och en kollega ska också börja gå på gruppträningar på ett gym så jag har skaffat mitt livs allra första gymkort. Det blir som sagt ett väldigt roligt år. 
Ute och glider 
Julen 2017
Julen blev till belåtenhet. Jag jobbade mycket i början av december men fick sedan vara ledig 22-25/12 samt 30/12-1/1, så både jul och nyår var lediga. Den 23/12 körde jag upp till Nordmaling där mamma bor och firade jul med bla henne och syrran. Det var mysigt. God mat, mycke prat och uppesittarkväll på Bingolotto (vi vann inget). Själva julafton började med (efter frukost) en liten ridtur då jag fick låna mammas lilla Welsh-ponny Aska då hon tog NV och red. Först tänkte jag att lilla Aska kanske inte skulle orka mig med sedan resonerade vi så att jag faktiskt inte är speciellt tung, dessutom red jag barbacka i skritt (och lite trav från Askas sida för hon var pigg och glad och verkade inte ett dugg berörd över min vikt). På slutet bytte vi så jag fick rida några varv på NV och mamma fick leda Aska. Vid lunch hämtade jag pappa vid tågstationen och vi körde ner till Sundsvall lagom till Kalle Anka. Efter Kalle åkte jag och red Guzzman en sväng medan pappa fick göra iordning maten så den var klar när jag kom hem på kvällen. Vi åt vårt julbord och sedan öppnade vi paket och avslutningsvis såg vi en film (star wars) som bara blev en halv film för vi blev så trötta. Pappa åkte hem dagen efter. I mellandagarna blev det lite jobb men också bio (nya star wars), stall och lite annat. 
Jag och syrran äter julbord hos mamma 
Mammas lilla söta Aska 
 Jag och NV ute i snön 
 Sönderpussad av finaste Molly (som också fick sova med mig) 
 
Mitt och pappas julbord
 Fyra tända ljus på adventsljusstaken