Emma

Känslan av tomhet
Efter två roliga och intensiva dagar på trainee-träff sitter jag nu här med en känsla av tomhet. Detta var vår sista träff. Även om jag är övertygad om att jag kommer få träffa alla igenom i framtiden så känns det väldigt tomt. Inga tårar kom under vår avslutning och jag tror helt enkelt att jag är för tacksam för allt för att kunna gråta. Jag kände bara lycka och glädje. Men nu känner jag mig tom. Vilket äventyr vi har haft. Vilka fantastiska personer vi var och vilka ännu mer fantastiska personer vi har utvecklats till. Vi gick in i utbildningen som ett gäng som vill förändra och vi kom ur utbildningen som ett gäng som kan förändra. Det har varit en fantastisk möjlighet och jag är så tacksam att jag fick chansen. Min trainee-tid är nu över. Vi avslutade med träff i Stockholm i tisdags och sedan besök i Kalmar igår. Sedan skiljdes vi åt. Jag önskar verkligen alla all lycka i framtiden.  Det har varit en rolig resa vi gjort tillsammans. Allt vi fått lära oss, uppleva och tagit del av. Jag ör verkligen nöjd. 
Diplomerad
Umeå ToR
Igår blev det tur och retur till Umeå för att jobba lite sådär mitt i semester. Men det var jättekul! Bara lite långt att köra och mycket att hinna med, som vanligt när man är på besök ”hemma”. Jag åkte tidigt till Guzzman på torsdagsmorgonen och fixade stallet. Sedan drog jag iväg och var framme i Umeå strax efter lunch. Jag började med att stanna på stan. Fick ge en gammal god vän en kram då vi råkade stöta på varandra. Sedan gick jag in på gamla praktikplatsen på ”Renen” och gamla jobbet på Åkerbloms. Sedan åkte jag till farmor och farfar där jag mötte upp pappa. Vi satt och pratade några timmar och passade också på att fixa lite med bilen. Därefter tog jag mig till umeå universitet för den verkliga anledningen till min resa. Jag har fått den stora äran att delta i gruppen som representerade Apoteket AB under minimässan som arrangeras av Umeå universitet. Tänk att för två år sedan satt jag själv där som förväntansfull elev. Det var en trevlig tillställning och vi var ett fantastiskt gäng som var med. Trevlig stämning och trevlig kväll. Efter arrangemanget så åkte jag ut till Hippo för att träffa syrran som skulle rida dressyrträning. Vid 21 började min resa hemåt. Trött men glad i mörkret. Jag var hemma strax efter 12... Verkligen en heldag! 
 
Och så tittade solen fram
Vilken härlig dag jag har haft idag! Efter ett fruktansvärt dåligt väder i måndags och aningen tråkigt regnigt väder igår så har ju Faktiskt solen vågat visa sig idag. När sågs den senast? Ingen vet. Knappt man kommer ihåg hur det kändes när solens strålar värmde en. Idag blev jag påmind. Åh vad härligt det var. Började dagen, efter en något seg morgon, med en springtur i solen. Det var kyligt men ändå så härligt. Blev några km då plötsligt telefonen ringde. Det var en vän som jag inte träffat på länge. Hon undrade om jag hade tid för lunch på stan då hon för dagen hade vägarna förbi. Det kunde inte ha passat bättre mitt i min ensamma semester och det blev en väldigt trevlig lunch över en sallad på Vezzo. Efter lunchen åkte jag till stallet där jag hoppade lite gymnastikhoppning med Guzzman. Först jobbade vi med en studs och sedan ett räcke med bom framför. Han var fin och väldigt klok, som vanligt. Nu har jag landat i soffan och förbereder mig inför morgondagens resa till Umeå. Det blir spännande! 
 
Detta var min tredje semesterdag och jag är rastlös. Igår gick jag på morgonmöte på jobbet för att jag älskar mitt jobb och mina härliga kollegor. Sedan red jag Guzzman på ängen några varv. Han var glad men fick inte gå så mycket pga underlaget efter allt regnande. I måndags var det vila, tack och lov med tanke på regnstormen. Igårkväll gjorde jag en härlig plåt med rotfrukter i fantastiska färger, jag som älskar orange. Till det kyckling och bea. 
Joggingspåret
En sallad på Vezzo
Studsserie 
Fantastiska färger
En höstmiddag
Lycklig häst med sned nosgrimma