Emma

Idag red vi lektion för Marc. Vi red i det stora ridhuset och under uppvärmningen var ena halvan bokad för handikappkörning. Detta innebär (för de som inte vet) att en handikappad person tillsammans med en i personalen får åka och själv också styra en häst som drar en vagn. I detta fall var det en liten ponny som drog en lättare vagn (kan inte så mycket om detta) och en väldigt glad person som fick åka med. Hon pratade och skrattade hela tiden vilket visar att man verkligen kan ha kul med hästar oavsett vem man är, vilket psykiskt eller fysiskt tillstånd man har eller vilken nivå man är på. Det är så underbart att man inte kan låta bli att le! Dock så hör det inte riktigt till vanligheten att behöva rida samtidigt som någon kör i ridhuset och de flesta privathästarna är inte vana med det. Därför kan det bli otroligt spännande i såna lägen och hästarna blir lite stökiga. Så blev det idag men inte för Lellis! Han brydde sig inte om den lilla ponnyn med vagnen trots att några av de andra hästarna såg ut som att deras ögon skulle ploppa ut. Han fick till och med verka som lugnande och hjälpa de andra att ta sig närmare det läskiga. Jag vet ju iofs att Lelle är en väldigt cool häst men han har en väldigt nervig matte och detta kunde absolut vara ett sånt läge då jag hade ballat ur vilket kan smitta av sig på honom. Men idag var vi coolast i ridhuset, för en gångs skull, och jag är jättestolt över det! (Och det är inte menat att någon annan inte fixade det bra, alla var jätteduktiga, men jag har en tendens att bli spänd, nervös, få panik och ibland börja gråta när det blir stökigt så detta var en bedrift av mig.)