I söndags var jag och Guzzman i Gävle på tävling. Vi startade Prix st Georges, vår tredje, och målet var att klara 60%. Ett helt rimligt mål efter att har ridit MsvA:1 på över 62% två veckor tidigare. Men vi lyckades inte riktigt med det. Guzzman har varit laddad under veckan inför och vi hittade då inte samma fina känsla som inför Timrå. Väl i Gävle uppförde han sig som den erfarna stjärnan han är då jag gjorde iordning men på framridningen var han laddad. Det är som att det skjuter glädjeimpulser genom kroppen på honom då han kommer in på en tävlingsplats ibland. Han blir jättekänslig. Varje liten rörelse och ljud ger en reaktion. Han var ändå väldigt fin på framridningen trots att han kändes lite ofokuserad. När vi kom in på banan lyckades jag däremot inte kontrollera hans lyckoimpulser. Han drog iväg flera gånger tyvärr. Dock så blir det betydligt mindre utslag än tidigare men det drar ner poängen väldigt. Han är en svår häst med all sin energi men å andra sidan älskar jag också hans energi och positivitet. Men jag klarar inte alltid av att styra den åt rätt håll som ryttare. Miss i travslutorna, miss i galoppsluta, miss i båda serierna men fina öppnor och piruetterna var helt okej. Inga 60% men trots alla missar 57,37% vilket innebär att 60% kommer gå när vi är mer tajmade och har fått mer rutin. Hela tävlingen lägger vi på rutinkontot och förutom själva ridningen (vilket mer beror på mina brister) har han uppfört sig fantastiskt bra. Det blev och ett trevligt och kärt återseende för Guzzman och hans förra ägare som kom och tittade. Kul att få prata om hur han fungerar med någon som verkligen vet och förstår. Kanske var det därför Guzzman blev så glad inför starten, han ville visa upp allt han lärt sig? Fast han älskar att tävla och det är underbart.
Är man inte bäst så får man vara vackrast (ändå är han alltid bäst i mina ögon)
Efter starten blev det vila på måndagen och sedan ett lätt joggingpass på tisdagen. I onsdags la vi på dressyrsadeln igen. Då hittade vi känslan igen, den där mjuka samspelta känslan då han är så lätt och jag nästan bara behöver tänka rörelserna vi ska göra. Vi jobbade lite piruetter,båda halva och hela och de var helt okej. Vi skulle dock behöva en Åsa-träning för att komma tillbaka ordentligt med piruetterna. Sedan gjorde vi serier. De var klockrena. Vart tredje och vartannat. Så fina och jämna, kändes som att jag kunde ha fortsatt med 2orna varvet runt. Sedan tog vi två byten i varje och han tog det på första försöket. Vi gjorde en till som också lyckades. På slutet trampade vi vilket vi har jobbat med en del efter sommarvilan. Vi trampar från skritt och det har funkat bra. Han tog det bra och vi fick till några riktigt fina. Traven vi sedan fick till efter trampet var helt fantastisk. De passen då Guzzman är laddad och svår är helt klart värda när han emellanåt kan vara så underbart fin! Igår gjorde vi gymnastikhoppning med galoppbommar, studs och avslutningsvis ett litet hinder med vattenmatta under. Även då hade vi en mjuk och fin känsla och övningarna kändes så lätta. Nu blir det vila i två dagar då jag åker och kollar på EM i Göteborg.
Den läskiga vattenmattan som vi klarade med lätthet
Nästa tävling blir hopptävling i Kramfors där vi ska starta 80cm. Sedan får vi se hur mycket mer tävlande det blir i år. Jag är rätt nöjd med terminen så det kan vara så att vi bara rider en Prix st Georges på Färsta i oktober och sedan satsar på träning för att befästa oss till fler starter i Intermediaire 1 nästa säsong.
0 kommentar(er)
