Emma

Igår genomförde jag andra delen i tjejklassikern (är fyra delar) och har därmed tagit mig halvvägs genom min utmaning. Inte har jag tränat speciellt mycket extra så jag måste nog ha ganska bra grundkondition ändå för båda delarna har gått bra. Cyklingen för en månad sedan var betydligt tyngre än gårdagens moment. Kan ju också bero på att jag inte har en cykel som är optimal för att cykla 10 mil på. Igår var jag i Vansbro tillsammans med C och vi genomförde vansbrosimningens tjejsim på 1km motströms i Västerdalälven. Även denna gång var inte min utrustning modernast, jag lånade mammas gamla våtdräkt som jag misstänker var som ny någon gång på 80-90-talet. Men man tager vad man haver. Vi hade ganska tur med vädret, växlande molnighet, vindstilla och ca 18-19 grader. Vattnet var kallare: 16,5 grader. Inför simningen har jag simmat två gånger i bassäng för att få bröstsimrörelserna i kroppen. Sedan har jag bara varit ner i vattnet vid stallet i våtdräkter för att känna hur det kändes. Mer än så blev det inte. 

 

Det var en otroligt spännande resa då varken jag eller C visste vad vi hade att vänta oss. Vi hade hört skräckhistorier om iskallt vatten, stark motström och panikattack vid simning i öppet vatten. Vi klev förväntansfulla ner i vattnet som inte var så kallt som vi föreställt oss och simmade på. Det var trångt då alla i startgruppen simmade i klunga. Inte var det speciellt motströms heller, skulle vilja påstå att de sista 200m var värst men helt klart överkomliga. Båda är vi dessutom vana vid öppet vatten så några panikattacker blev det inte heller. Vi simmade på och det gick jättebra. När vi tagit oss ca 700m fick jag jobbigt att fylla lungorna helt men det löste sig och sedan simmade på sista biten också. Vi simmade hela vägen utan stopp. Det gick verkligen över förväntan och var lättare än jag hade trott. Vi simmade på ganska exakt 30 min och det är väl en okej tid när man aldrig gjort det förr. I jämförelse med cyklingen då man var rätt trött efteråt och dessutom hade ordentlig träningsverk efteråt gav detta inte mycket vare sig trötthet eller efter vad jag idag har kännt träningsverk. Vi konstaterade att det nog hade kunnat vara dubbelt så långt för att matcha prestationen i cyklingen. Men man ska inte vara kaxig, jag är bara väldigt nöjd att det gick så bra. Det var en rolig resa! Nästa sväng och delmoment blir Lidingöloppet i september.